Choklad

Nu är jag hemma igen efter en lång promenad med en kompis. Vi tog även en runda in om affären under promenaden, och där träffade jag ett marabou daimchoklad som grät och berättade om hur ensamt och övergivet det var i affären. Med mitt stora hjärta bestämde jag mig för att vara snäll och ta med det hem omgående.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0